onsdag 31 december 2014

Jag vill fan leva


Titel: Jag vill fan leva
Författare: Karin Björkegren Jones
Bokförlag: Pocketförlaget
Format: Pocket
Tryckt: 2014
Antal sidor: 236
Finns bl.a. att köpa hos: Adlibris | Bokus | CDON

Jag visste först inte om jag skulle klara att läsa Jag vill fan leva, en bok som är skriven av journalisten, författaren och yogaläraren Karin Björkegren Jones. Anledningen till att jag inte visste om jag skulle klara att läsa den är för att boken handlar om kampen mot bröstcancer, en diagnos som jag själv också fick för drygt ett år sedan. Men nu efteråt är jag otroligt glad att jag tog upp boken.

I Jag vill fan leva berättar författaren på ett väldigt utlämnande sätt om hela resan hon gjort från cancerbesked, genom tuffa behandlingar fram tills hon kom ut som en friskare människa på andra sidan. Hon beskriver alla tankar och känslor som kretsar i huvudet på en cancersjuk person, om ångesten och dödsrädslan. Med denna bok sätter hon verkligen ord på vad jag tror de flesta som får en cancerdiagnos tänker och känner. Kan inte annat än tacka Karin för att hon tagit sig tid att skriva denna bok, för i alla fall för mig har den gjort stor skillnad.

Tycker att Karin skriver med ett väldigt personligt språk, och hennes sätt att verkligen bjuda på sig själv och lämnar ut sina innersta tankar och känslor gör mig så imponerad. Hon delar även med sig av många kloka ord angående hur viktigt det är att man tar vara på och lyssnar på sin kropps signaler och att även sköta om insidan i form av terapi och nyttig mat. En riktigt bra och viktig bok som jag tycker att många bör läsa.

Baksidestext: I mina unga år bodde jag i Rom i Italien. Där kallades jag för "golosa", det är tydligen detsamma som att vara en extrem njutningsmänniska och en av de sju dödssynderna. Jag kan konsten att njuta, det kan verkligen ingen ta ifrån mig. Inte ens den jävla cancern som knackade på och nästlade sig in i min kropp sommaren 2012.

Det här är mina tankar om ett år där mitt liv på något märkligt sätt sattes på "on hold". Som att få punka mitt i livet. Ett år då allt var uppochned, fyllt med mycket sorg, ledsamhet och rädsla. Men också av glädje och ett jävlaranamma. Tänk vad jag fick hjälp av att vara just en "golosa". För man kan njuta mitt i helvetet och man kan ta för sig, det vet jag allt om.


Betyg: 5 / 5



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar